Sorry bitches he´s mine
Jag är trött på att man ska vara så ödmjuk hela tiden. Så nu ska jag göra nått som jag har längtat efter för jag vet att det är sant.
När Joey kom till Maud så var han en tuffsig liten ponny som skenade runt med alla.
Efter 4år är han en fin tävlingsponny som inte skenar lika mycket längre (hehe), jag är så stolt över honom och mig själv. För det var vi två tillsammans som har tagit oss hit, jag har gjort honom till den han är idag och han har gjort mig till den jag är idag. En väldigt stor utveckling, som båda har gått igenom.
Munsboro Joey är min och jag älskar honom, över allt annat.
Kommentarer
Trackback